Författare: Jojo Moyes
Betyg: 3+
Första meningen: "Vi hörde aldrig hemma i Spanska huset"
Jag har varit i en rejäl lässvacka och den här boken tog tid att läsa men sista tredjedelen gick snabbt, jag var fast i en bok igen; En av dom bättre känslorna!
Toner i natten kretsar kring Spanska huset, en herrgård på den engelska landsbygden. Det är ett älskat och hatat hus som i den här historien sammanflätar olika personer, på gott och ont.
Änkan Isabel är helt nere i sorg efter sin mans död. Helt oväntat får hon veta att hon ärvt ett hus på landsbygden - Spanska huset. Kan det vara hennes ekonomiska räddning? Är det det hon och barnen behöver, en nystart? Men inget blir som hon hoppas och tänkt. Det blir både glädje och smärta som väntar runt hörnet...
För mig handlar boken om nystart och om att ett hem är där ens själ och hjärta får ro, inte det vackraste eller mest "perfekta" huset.
Citat: "Det fanns inget ställe på jorden som var mer ensamt än en tom dubbelsäng. Månljuset sken in genom fönstret medan Isabel lyssnade på fönsterrutorna som skallrade fridfullt i sina karmar och ljudet av djurlivet ute i skogen. Det skrämde henne inte längre, men mildrade inte heller känslan av att hon var den enda vakna personen i hela världen."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar