Författare: Marlen Haushofer
Läst: 2015-02-13 - 2015-02-22
Betyg: 4
Första meningen: "Idag, den femte november, börjar jag min redogörelse."
Väggen handlar om en namnlös kvinna som följer med vänner till deras jaktstuga i österrikiska alperna. Hennes sällskap vandrar ner till byn och kommer inte tillbaka, när kvinnan går vägen till byn för att se vad som hänt stöter hon på en genomskinlig och ogenomtränglig vägg. Kvinnan är instängd. På andra sidan väggen ser hon en man som är förstenad. Vad har hänt på andra sidan och varför är hon instängd? Kvinnan får sällskap av en jakthund, en katt och en ko som också fastnat innanför väggen.
Det centrala i boken är inte väggen, den är mer en förutsättning för historien. Under första halvan av boken hade jag svårt att inte fokusera på väggen och dess existens, då gick även läsningen trögt och jag hade svårt att förstå boken. Men när jag tillät mig att följa kvinnan och hennes tankar och hennes liv med djuren utan att tänka på väggen så upptäckte jag hur boken är som en kärleksförklaring till naturen. Kvinnan lever tillsammans med sina djur, hon och djuren är helt beroende av varandra för att överleva. Hon kan i sin mänskliga ensamhet finna en inre lycka som hon inte kunde innan väggen, trots att hennes liv i jaktstugan är allt annat än lätt utan extremt slitsamt för att få mat och hålla värme i stugan.
Väggen är som inget annat jag har läst. Den krävde tid och tålamod från mig men det betalade sig med en fascinerande läsupplevelse.
Citat: "Jag har alltid tyckt om djur, på det lätta, ytliga sätt på vilket stadsmänniskor känner sig dragna till dem. Men när jag plötsligt var helt och hållet hänvisad till dem förändrades allt. Det lär ha funnits fångar som tämjt råttor, spindlar och flugor och lärt sig älska dem. Jag tror att de anpassat sig till sin situation. Skrankorna mellan djur och människa rivs lätt ner. Vi tillhör en enda stor familj, och när vi är ensamma och olyckliga tar vi gärna emot även våra avlägsna släktingars vänskap. De lider som jag då de tillfogas smärta, och liksom jag behöver de föda, värme och en smula kärlek."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar