Författare: Louise Walters
Läst: 2016-01-01 - 2016-01-03
Betyg: 4
Första meningen: "Min käraste Dorothea! Människor blir desperata i tider av krig."
Boken handlar om Roberta som lever ensam med sin katt och älskar sitt jobb i en bokaffär. En dag hittar hon ett brev till sin farmor i en av farmoders böcker, farmoderns bakgrund verkar dölja en hemlighet. Vi får följa Roberta och hennes tankar och sökande efter svar och tillhörighet samtidigt som vi får ta del av brev och farmoderns berättelse som tillslut leder fran till Roberta.
Det är en varm och sorglig bok om att finna sin plats i livet och om längtan efter kärlek.
Jag gillar verkligen kärleksbreven i boken. Hur brev som sparas skapar en berättelse. Hur kommer det bli i framtiden? Idag skrivs inte klassiska brev utan korta meddelanden via telefonen, kommer de raderas eller kommer våra efterkommande kunna läsa om våra relationer och liv så som vi kan läsa om våra förfördes via brev? Jag tror inte det. Sorgligt. Mycket från vår tid sparas till eftervärlden men det är något med handskrivna brev som vi inte har idag, någon sorts magi....
Citat: "Böcker luktar och knarrar, de talar. Du håller ett levande, viskande ting, som andas, i din hand - en bok."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar