Författare: Jojo Moyes
Läst: 2015-11-30 - 2015-12-12
Betyg: 4
Första meningen: "Ed Nicholls drack kaffe med Ronan inne på utvecklingsavdelning när Sidney kom in i rummet."
Etthundra mil handlar om Jess som kämpar för att få vardagen att gå ihop. Hon dubbelarbetar och oroar sig för sina unika barn. En dag får dottern, som är ett mattegeni, erbjudandet om att ställa upp i en matematikolympiad, prissumman skulle kunna göra så att hon skulle kunna gå på en privat skola med matematikinriktning, livet skulle förändras. Hur ska familjen ta sig till olympiaden? Jo de träffar Ed som efter lite om och men skjutsar dem de etthundra milen. Ed har på ytan allt men även han har sina bekymmer. Resan blir en resa då alla i bilen hjälper varandra på olika vis, kanske utan att veta om det själva.
På baksidan av boken tycker jag att den beskrivs mycket bra med sammanfattningen: "Etthundra mil är en roadtrip genom Storbritanniens klassamhälle, en skildring av en famil som försöker behålla hoppet - och en annorlunda kärlekshistoria."
Boken har värme och får mig att tro på medmänsklighet och att allt är möjligt om man bara försöker tillräckligt många gånger.
Citat: "Det var en gång en ung kvinna som var den mest optimistiska person Ed någonsin hade träffat. En tjej som gick i flip-flops för att betvinga våren. Som tycktes skutta genom livet som Nalle Phus Tiger; sådant som bekymrade andra verkade inte bekomma henne. Och om hon föll reste hon sig genast. Hon föll igen och klistrade på ett leende, borstade av sig och fortsatte framåt. Han kunde inte bestämma sig för om det var det mest hjältemodiga han sett, eller det mest korkade."
Läste den i sommras, den är faktigst riktigt bra. Ganska sorlig också tyckte jag, kram på dig
SvaraRaderaJag håller med. Sorg fanns också. En fin bok!
Radera